Det finns olika teorier. Hade de sovetiska planen navigerat fel på väg till Finland och Åland? Var det en varning till Sverige att inte hamna på ”fel” sida under pågående världskrig? Eller hade det att göra med den ryska spionen på Långholmen?

Det man vet är att sovjetiska flygplan strax före 9 på kvällen den 22 februari 1944 flög in över Södermalm och fällde fyra bomber i Eriksdalslunden, nära Skanstull. Ingen dog, men två personer skadades, många fönsterrutor krossades och familjer utrymde sina hem.

SvDs toppnyhet dagen efter:

Bomberna fälldes ett hundratal meter från Skanstullsbron, omkring 400 meter från Åhlén & Holm och den täta bebyggelsen vid Råg- och Vetegatorna. Ett 50-tal stora träd rycktes upp med rötterna och av nyuppförda Eriksdalsteatern återstod bara en tre meter djup krater. (Se bild ovan.) Polis och brandkår larmades, men hemvärnet var först på plats eftersom de just hade luftskyddsövningar. På Katarina polisstation höll man som bäst på att öva på att markera bombskador när en våldsam detonation skakade stationshuset på Folkungagatan, och allmänheten klagade först över att övningarna var så realistiska att fönster sprängdes.

En servitris på kafé Ringen i hörnet Götgatan-Ringvägen fick ryggen uppskuren av glasskärvor och en måleriarbetare fick en ”nervchock” och tros ha brutit ena axeln när han kastades omkull av lufttrycket vid en busshållplats i Hammarby. Tusentals fönster krossades av tryckvågen. Framåt midnatt hade människorna blivit lugnade av radionyheterna, som många lyssnade på ute på gatorna, genom de trasiga fönstren.

På bilden bevakar en konstapel en bosättningsaffär vars skyltfönster krossats av bomberna.

FOTOGRAF: Burnäs, Tore. Svenska Dagbladet BILDNUMMER: SvD 33935 Stadsmuseet via Stockholmskällan

De som upplevde bombningen minns det fortfarande. Bara några minuter innan bomberna föll hade KFUM-scouter en orienteringstävling över Eriksdalsområdet, och på Facebook bekräftar en man 2017: ”Hade bomberna släppts 15 min tidigare, hade jag inte skrivit här. Min pappa hade just lämnat Eriksdalsteatern efter scoutmöte där.” Han berättar också att när butiksfönster blåstes ut blev det rusning till Systembolaget, för att se om de fönstren också var trasiga, men: ”Tji fick dom. Polisen hade redan anlänt.”

2014 skriver SvD om händelsen och läsarna bidrar med egna minnen. En man kunde visa upp en bit av den bomb som samma kväll fälldes i hans farföräldrars trädgård i Nacka. En 14-årig flicka var på väg hem till Skanskvarn från en kompis på Bjurholmsplan när bomber lyste upp mörkret – det var ju nersläckt under kriget. Hon kände tryckvågen och såg bara en annan person: En man som gick förbi med en hund: ”En sabotör! – det misstänkte man om en del under kriget. Sen såg jag var bomberna träffat, började gråta och sprang hela vägen hem. Där hemma hade radion ramlat i golvet och på natten kom hemvärnet för att förhöra mig.” En tvååring(!) på Thunbergsgatan har ett minne av hur han vaknade av att pappa for upp som en raket, ställde sig i fönstret mot Nathorstvägen och tittade ut ett tag innan han sa till mamma: ”Nu jävlar är kriget här!”I Eriksdal skadades ett pumphus från gamla Årstaverket. Det återuppbyggdes och flyttades senare till Hammarbyslussen när nya Eriksdalsbadet byggdes. Idag kallas både byggnaden och kvarteret för Ryska smällen.

Eriksdalsteatern, Scanpix (Public domain) via Wikimedia Commons

Sjuttio år senare skrev SVT om varför Sovjet bombade Sverige: Den officiella svenska förklaringen blev småningom att bombfällningen skett av misstag, men långt senare har en kittlande alternativ teori presenterats: I slutet av 1942 dömdes den sovjetiske spionen Vasilij Sidorenko till tio års straffarbete på Långholmen. Sovjet krävde vid upprepade tillfällen i allt skarpare ordalag att han skulle släppas, men de svenska myndigheterna avstyrkte. Tre dagar efter bomben ansåg dock regeringen att Sidorenkos ”psykiska tillstånd” motiverade en benådning, och redan dagen efter lämnade han Sverige med kurirflyg.

Tommy Åkesson, huvudsekreterare i Försvarsberedningen, anser dock att händelserna bara råkar sammanfalla i tiden, och att bombningen helt enkelt berodde på det sovjetiska bombflygets notoriskt odugliga precision. 220 bombplan hade skickats iväg mot Åbo för att försöka tvinga Finland att överge samarbetet med Tyskland. Men bara hälften nådde fram och det blev slutligen en handfull bomber som fälldes i själva Åbo. Hela formationen hade tappat orienteringen och irrade omkring över sydvästra Finland, och i förvirringen ska Stockholm och Strängnäs ha drabbats. Här finns en längre text av Åkesson (sid 21 ff): Stockholm bombas!

Så här såg löpsedlarna ut den 23 februari 1944:

Unknown author (Public domain) via Wikimedia Commons