STOCKHOLM Vad kan kännas mer fritt än att leva ut sin fantasi helt ensam på en nyspolad skridskobana? Just det gjorde kvinnan på bilden. Hon hade ingen annan att ta hänsyn till än ismaskinen som på sitt sätt ackompanjerade kvinnans rörelser.

Jag hade vägarna förbi Vasaparken just som jag upptäckte kvinnan som verkligen verkade njuta av att vara den enda personen på isbanan. Hur länge hon hade varit där innan jag kom vet jag inte men hon såg till att väcka kroppen både mentalt och fysiskt. Hennes enda sällskap var ismaskinen som påpassligt nog finputsade isen ytterligare under kvinnans besök. För en filosofiskt och musikaliskt lagd människa kunde isfordonet ses som något som spelade till kvinnans spontana beteende.

Hennes stil där hon nästan lekfullt gjorde lika olika rörelser vittnade om vissa färdigheter, kanske hade hon konståkningen inom sig och nu tog chansen att ta ut svängarna just så mycket hon ville och orkade. Vet inte hur många stressade storstadsbor som under morgonrusningen till jobbet hann se hennes finesser och nästan smittas av hennes glädje att få ha hela isbanan för sig själv.

Men jag fångades av hennes frihetskänsla, som ljus- eller energivågor som strömmade ut från henne och spred sig i omgivningen. Jag råkade ha tid över innan jag skulle träffa min sjukgymnast för ett ömmande knä, så det var inte utan att jag blev lite avundsjuk på tjejen, avsevärt yngre än jag, som verkade kunna skrinna på hur lätt som helst. Jag kan knappt stå på ett par skridskor – och tjejen verkade kunna det jag bara kan drömma om.

Mina bilder, tagna på ganska långt avstånd, speglar inte hur lätt hon rörde sig på isen där hennes sällskap alltså höll ett säkert avstånd för att inte störa skridskoåkarens olika rörelsemönster.

Just som jag var på väg att lägga ner mobilen och gå vidare styrde kvinnan mot en bänk och tog av sig skridskorna. Om hon tog en kort paus eller var klar för denna gång hann jag inte se men det var roligt att följa hennes turer, i ensamt majestät.

Hon hade fått leva ut sin fantasi och kanske göra några av de mönster hon ville få gjort denna morgon. Eller så såg det bara så ut. I själva verket hade hon kanske ”grillorna” med sig och tog tillfället att göra några efterlängtade skär när isbanan var så inbjudande.